Vardagen på en arbetsplats

Vanligen informerar man om kommande händelser och ändringar på arbetsplatsen vid möten. Om man deltar i möten kan man påverka, föreslå ändringar och utveckla sitt eget arbete.

På varje arbetsplats finns också andra kanaler för den interna kommunikationen, såsom anslagstavlor, e-post eller de anställdas postfack. Följ informationen på arbetsplatsen.

I arbetsavtalet står det ofta hur långa pauser som ingår i arbetsdagen och tidpunkten för dessa. Vanligen har man en kort kaffepaus på förmiddagen, en lunchpaus mitt på dagen och en kaffepaus till på eftermiddagen. Längden på lunchpausen varierar mellan olika arbetsplatser. Fråga din chef hur långa pauser du har. Om du får lämna arbetsplatsen under pausen räknas pausen inte som arbetstid.

Arbetsplatsbespisningen är ordnad på olika sätt på olika arbetsplatser: vissa arbetsplatser har en egen personalmatsal, på andra ställen tar de anställda med sig maten hemifrån. På vissa arbetsplatser kan man köpa förmånliga lunchsedlar som man kan använda på matställen i närheten av arbetsplatsen. Under lunchen arbetar man vanligtvis inte.

I de flesta fallen måste vilotiderna mellan pauserna och arbetsskiften vara följande:

• minst en halvtimmes paus på arbetsdagar som överstiger sex timmar
• minst elva timmars oavbruten vila mellan skiftets slut och början av nästa skift
• en gång i veckan minst 35 timmars oavbruten veckovila.

På arbetstid får man inte sköta sina privata angelägenheter, utan detta måste göras utanför arbetstiden. Antalet arbetstimmar som står i arbetsavtalet är bindande och det avtalade antalet arbetstimmar ska fullgöras. Under pauserna kan du till exempel ringa viktiga samtal. Du kan också ansöka om oavlönad ledighet om din situation kräver att du är frånvarande en längre tid.

Om du av någon anledning inte till exempel lyckas få en läkartid utanför arbetstiden, ska du komma överens med din chef om att du är borta och hur du ersätter din frånvaro. 

Även om arbetstagaren har sådan utbildning som krävs för yrket redan när anställningen inleds, uppmuntrar många arbetsgivare sina anställda att skaffa sig mer utbildning. Ofta kan du utbilda dig på arbetstid och arbetsgivaren kan betala för utbildningen. De flesta arbetsgivare värdesätter att den anställda vill utveckla sig i sitt arbete och inhämta nya kunskaper.

Vanligen ger man inte varandra presenter på arbetsplatserna. På viktiga bemärkelsedagar (födelsedagar, äktenskap, pensionering) uppmärksammar arbetskamraterna och arbetsgivaren festföremålet med en liten present eller en blombukett.

En normal arbetsdag är vanligtvis åtta timmar. Arbetstagaren kan även komma överens om någon annan tid med arbetsgivaren. I Finland gör arbetstagare vanligtvis inte mycket övertid. Man arbetar de timmar som står i anställningsavtalet.

I Finland börjar semesterperioden i början av maj. Antalet intjänade semesterdagar beror på anställningstiden i år och när anställningen har börjat. Utöver den betalda semesterna kan du ansöka om obetald ledighet. Jämfört med många andra länder har arbetstagare i Finland långa semestrar.

På många arbetsplatser vill man stödja de anställdas arbetsmotivation och -trivsel med olika rekreationsdagar och fester på arbetsplatsen. Arbetsgivaren kan också erbjuda sina anställda olika hobbymöjligheter vid sidan av arbetet.

Vissa dagar är allmänna lediga dagar i Finland. Till dem hör följande:

• nyårsdagen 1.1
• trettondagen 6.1
• påsk: tidpunkten varierar, i mars-april
• första maj 1.5
• Kristi himmelsfärdsdag: i maj, datumet varierar
• midsommarafton: i juni, alltid en fredag
• självständighetsdagen 6.12
• juldagen 25.12
• annandag jul 26.12

Läs mer om dessa dagar på sidan Finländska helgdagar.

På vissa arbetsplatser, till exempel sjukhus, arbetar man även under helgerna. För arbetet under helgerna betalas högre lön. Kontrollera ersättningen i ditt kollektivavtal.