Gå till innehållet
Mielenterveys

Mental hälsa

Publicerad27.05.2022
Vem som helst kan behöva hjälp i en krävande livssituation. Stå inte ensam med svårigheter. I Finland erbjuds hjälp av till exempel hälsostationer och psykiatriska polikliniker samt privata psykoterapeuter och läkare.

När ska jag söka hjälp?

Krävande livssituationer kan vara till exempel när man flyttar från ett land till ett annat, har problem på arbetsplatsen eller förlorar sin arbetsplats. Problem i familjen, skilsmässa, dödsfall av en anhörig, sjukdom eller annan livsförändring kan vara krissituationer då man behöver hjälp. Också positiva saker, såsom att man får barn, kan ändra livet så mycket att man behöver stöd i den nya situationen. Ibland kan man må dåligt först i efterhand när man redan har lagt den svåra erfarenheten bakom sig och situationen har lugnat ner sig.

Det lönar sig att söka hjälp, om du har något av följande symptom:

  • sömnlöshet
  • ingen aptit
  • vardagen känns tung
  • du orkar inte arbeta eller träffa människor
  • fysiska symptom, utan att medicinska orsaker hittas för dessa
  • ökad alkohol- eller droganvändning

Det är inte ovanligt att söka hjälp för att få stöd med den mentala hälsan. I Finland lider 20 % av befolkningen av depression i något skede av livet.

Var får jag hjälp?

Ofta hjälper det redan att tala om dessa saker med familjen eller vänner. Ibland behövs det även professionell hjälp. Tillsammans med en hälsovårdare eller en läkare kan ni fundera på vilken sorts stöd som skulle passa just dig.

Ofta hjälper terapi, medicinering eller en kombination av båda. Ibland behövs sjukhusvård.

Om du har hemkommun i Finland ska du kontakta din egen hälsostation. Om du behöver hjälp genast ska du berätta om det när du ringer. Läkaren skriver vid behov en remiss till psykiatriska polikliniken eller en annan vårdenhet för psykisk hälsa. Du kan inte gå till polikliniken utan en läkarremiss.

Med en yrkesutbildad person inom hälsovården, såsom en läkare eller hälsovårdare, kan du samtala konfidentiellt. De har tystnadsplikt, vilket innebär att de inte berättar om dina ärenden till andra myndigheter. Om någon annan expert inom hälsovården behöver dina uppgifter, ombeds du ge ditt medgivande för överlåtelse av dessa.

På din egen hälsostation får du mer information om hur mentalvårdstjänsterna är ordnade i din hemkommun.

Om du är orolig för en närstående person och tror att han eller hon kan vara i behov av hjälp, kan du rådfråga till exempel hälsovårdaren eller läkaren vid hälsocentralen.

Länken tar dig utanför tjänstenSocial- och hälsovårdsministeriet

Mentalvårdstjänster

Privata mentalvårdstjänster

Du kan också boka tid hos en psykiater eller en psykolog vid en privat läkarstation. Där får man ibland fortare en tid, men besöket kostar avsevärt mer för kunden.

FPA (Kela) ersätter en del av kostnaderna för besök hos privatläkare om du omfattas av den finländska sjukförsäkringen. Fråga mer hos FPA.

FPA:s ersättning kan ibland dras av direkt på det belopp som du betalar vid kassan. Ta med ett intyg över att du omfattas av den finländska sjukförsäkringen. Du kan också söka ersättning från FPA även i efterhand.

Läs mer om vem som omfattas av den finländska sjukförsäkringen på InfoFinlands sida Den sociala tryggheten i Finland .

När hjälpbehovet är brådskande

Om du känner att du behöver hjälp omedelbart kan du kontakta den närmaste jourhavande hälsovårdscentralen eller sjukhusjouren. Brådskande psykiatrisk sjukvård ges på jourenheter vid psykiatriska sjukhus.

Om din närstående utgör en fara för sig själv eller för andra och inte går med på att träffa en läkare kan du ringa hälstocentralen eller sjukhuset. Om det behövs hjälp snabbt ska du berätta det vid samtalet. Nämn också om du är rädd för att din närstående kommer att skada sig själv.

Om din närstående är i mycket dåligt skick och behöver akut psykiatrisk sjukhusvård kan han eller hon intas för vård mot sin vilja. För detta behövs läkarens remiss för tvångsvård (pakkohoitolähete). Om någon är i omedelbar livsfara kan du ringa nödnumret 112. Ring inte nödnumret om situationen inte är akut.

Hjälp telefonledes

Kristelefon på finska: 09 2525 0111

Kristelefon på svenska: 09 2525 0112

Kristelefon för arabisktalande: 09 2525 0113. Du kan även ringa och prata på engelska.

MIELI rf:s kristelefon erbjuder omedelbar samtalshjälp för människor i kris och deras närstående. Samtalen besvaras av krisarbetare och utbildade frivilliga stödpersoner. Du behöver inte uppge ditt namn när du ringer. På kristelefonen kan du prata om en oväntad händelse eller en svår livssituation i en tillåtande och stödande atmosfär.

Länken tar dig utanför tjänstenMIELI Psykisk Hälsa Finland rf

Riksomfattande kristelefon

Barn och unga

Om ditt barn är i en psykiskt påfrestande situation kan du kontakta familjerådgivningen (perheneuvola) i din hemkommun. På familjerådgivningen kartläggs barnets situation så att barnet får den hjälp som det behöver. Du kan också boka tid hos barnrådgivningens (lastenneuvola) psykolog eller en läkare på din egen hälsostation. Om barnet är i skolåldern kan du kontakta skolpsykologen eller skolläkaren. 

Om du är ung kan du berätta om det som bekymrar dig till exempel för skolhälsovårdaren, skolpsykologen eller skolkuratorn. Du kan också kontakta din egen hälsostation. Läkaren kan vid behov skriva en remiss till ungdomspsykiatriska polikliniken (nuorisopsykiatrian poliklinikka). 

Länken tar dig utanför tjänstenMannerheims barnskyddsförbund

Nätstöd för ungdomar, Nuortennetti

Länken tar dig utanför tjänstenMannerheims Barnskyddsförbund rf

Stöd för föräldrar

Studerande

I hälsovårdstjänsterna vid läroanstalter ordnas också mentalvårdstjänster för studerande.

Företagshälsovårdens tjänster

Om du har en anställning kan du tala med företagshälsovårdens läkare om sådant som rör den mentala hälsan. Du kan även ha möjlighet att träffa en psykolog vid företagshälsovården.

Traumatiska upplevelser

Om du har genomgått svåra traumatiska upplevelser är det viktigt att du söker hjälp. Traumatiska upplevelser kan till exempel vara förknippade med förföljelse, diskriminering, våld, våldtäkt, krig eller tortyr. Sådana upplevelser kan orsaka posttraumatiskt stressyndrom. Det innebär att minnesbilderna från den traumatiska situationen stiger tvångsmässigt upp i medvetandet i olika situationer, vilket orsakar kraftig ångest.

Det går att tillfriskna från posttraumatiskt stressyndrom och du kan få hjälp med situationen. Kontakta din hälsostation och berätta om din situation för en läkare. Läkaren skriver vid behov en remiss till psykiatriska polikliniken eller någon annan vårdenhet för mental hälsa.

Om du har kommit till Finland som flykting kan du få hjälp med att återhämta dig från svåra upplevelser även vid centrumet för psykotraumatologi, Psykotraumatologian keskus. Centrumet är del av Helsingfors Diakonissanstalt och tjänsterna är kostnadsfria för klienten. Vid centret erbjuds speciella tjänster för personer som fallit offer för tortyr. Hjälpen kan till exempel ges i form av psykoterapi. Först behöver du en remiss från din egen hälsostation. Läkaren diskuterar med en expert vid Psykotraumatologian keskus och fattar beslut om fortsättningen.

Information på olika språk om mental hälsa på webben

På webbplatsen för MIELI Psykisk Hälsa Finland rf (MIELI Suomen Mielenterveys ry) hittar du information om

  • svåra livssituationer
  • problem med den mentala hälsan
  • kriser
  • om hur du kan söka hjälp
  • om hur du kan återhämta dig.

Länken tar dig utanför tjänstenMIELI Psykisk Hälsa Finland rf

Information om mental hälsa